HÄLSA!

Avsnitt ett av Limitedless handlar om stress och stresstålighet. Stress försämrar både ens förmåga att fatta bra beslut och göra ett bra arbete. Det kan även på långsikt leda till hjärt- och kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och ökad risk för diabetes, och dessa sjukdomar kan leda till ett kortare liv. I filmen utsätts Chris Hemsworth för flera olika stressfulla situationer och får tips om hur han ska få kontroll över stressen han upplever.

Kroppen arbetar i två lägen. Det gör kroppen genom det autonoma nervsystemet där antingen det sympatiska och parasympatiska nervsystemet styr kroppen.

Parasympatiska nervsystemet är det som är aktivt när vi är avslappnade och lugna. Då slår hjärtat lugnt, lungorna andas djupt och långsamt, kroppen fokuserar på att mage och tarmar ska arbeta med maten i magen så kroppen får näring.

Sympatiska nervsystemet aktiveras när vi utsätts för fara. Det kan vara att vi möter ett rovdjur eller en krigare som hotar att döda en, men det kan även aktiveras när vi är stressade inför prov och liknande. Då slår hjärtat snabbare för att få ut mer syre och näring till kroppen, lungorna andas snabbare och kortare vilket gör att vi inte får in lika mycket syre, kroppen tar bort fokus från mage och tarmar för att vi stället kan kunna fokusera på att försvara oss eller fly. Detta gör att personer som är stressade under en lång period kan ha lös avföring när de går på toaletten.

Målet är att få ned stressen genom att få kroppen att gå över till det parasympatiska nervsystemet. Några av tipsen är:

• Slappna av. När han ligger i vattnet med bundna armar och ben, så får han kämpa för att få luft under bråkdelar av en sekund varje gång han lyckas få huvudet över vattenytan. Efter att fått panik och plockats upp, så får han bland annat rådet att slappna av. När han därefter får göra om övningen, så kan han flyta avslappnat vid ytan och lugnt och kontrollerat vrida huvudet och få in luft. Han har troligen också fått rådet att andas ut innan han vrider på huvudet. Det gör att han får mer tid att andas in än om han både ska andas ut och in när munnen är ovan vattenytan. Det är så simmare gör.
• Positivt tänkande. Det rådet som man trycker på i filmen är att man ska tänka positivt. Istället för att tänka att han kommer misslyckas och drunkna så slappnar han av och säger till sig själv att han kan klara detta. Han slappnar av och fokuserar på hur han ska lyckas lösa uppgiften.
• Segmentera. Om man tittar på allt man ska göra kan man bli stressad. Genom att dela upp allt i mindre delar, och fokusera på en del i taget, så blir man inte lika stressad. Lindansaren i filmen, fokusera på en del i taget. Istället för att tänka hela vandringen, så fokuserar hon på hur hon ska ta nästa steg framåt. Detta sätt att tänka kallas för segmentering.
• Andningen. När man är stressad slår hjärtat snabbare och man andas snabba och korta andetag. Det gör att luften inte kommer lika långt in i lungorna och man får inte lika mycket syre. När Chris övar med brandmännen så får han information om hur man andas lugnt genom en metod som de kallar för Box-breathing. Då andas man in djupt under fyra sekunder, håller andan i fyra sekunder, andas ut under fyra sekunder och håller andan i fyra sekunder, för att sedan börja om med att andas under fyra sekunder. Brandmännen andas på detta sättet. Då har de stressen under kontroll, får syre till hjärnan så de kan tänka rationellt och de slösar inte på luften i syrgastuben så de inte riskerar sin egna liv med att luften tar slut.
• Mindful meditation. Brandmännen i filmen gör mindful meditation efter de genomfört brandövningen. Chris andning gick ned från 12 andetag per minut till fyra andetag på 15 minuter. I filmen menar de att genom regelbundet göra mindfulness övningar så minkar kroppens stressnivå på både kort och lång sikt.

1978 frös åtta personer ihjäl på fjället. Nio personer överraskades av kraftig vid och kyla på -20°. De grävde en snöbivack som skydd. En person överlevde och resten frös ihjäl. Mannen som överlevde hade gått ut för att förbättra bivacken, men kunde inte komma in efteråt. Han hade stannat kvar utanför, ätit lite och rörde på sig hela tiden. När vinden lugnat sig försökte han gräva sig in till de andra men lyckades inte. Han hade blivit av med handskarna och det blev för kallt för händerna att gräva sig in i bivacken. Han bestämde sig för att gå 4 km tillbaka och söka hjälp, vilket han lyckades med.

Efteråt kunde man konstatera de som dog hade bra utrustning och hade fortfarande vindsäckar, sovsäckar och mat i ryggsäckarna. Antagligen hade de hamnat i panikläget, dvs i det sympatiska nervsystemet. Går man vilse eller överraskas av dåligt väder är det smart att sätta sig i skydd och äta. Då ökar chansen att man går över till parasympatiska nervsystemet och börjar tänka rationellt. Hade de ätit så hade de kanske tittat efter ett lite bättre skydd, använt vindsäckarna och sovsäckarna och överlevt. (wiki: Anarisolyckan)